UnknownMånga drömmer om att arbeta mindre och nu visar framtidsforskningen att många av oss kommer att göra det snart. Egentligen är många arbeten som finns redan ganska onödiga, inget som behöver finnas för överlevnad eller basala nöjen utan något vi har skapat. Inom 20 år spås det att automatiseringen med robotar som gör mycket av de vanligaste arbetena, kommer att göra att hälften av dagens arbeten inte finns längre. Istället tror man att vi kommer att lära oss hur vi kan bygga vårt samhälle så att inte 8-timmars arbetsdag är hopkopplat med den penganivå vi behöver för att leva det liv vi vill. Kanske en del av det allmänna som hyror och allmänna kommunikationsmedel är helt gratis vilket gör att varje person inte behöver ha lika mycket lön för att försörja sig. Tack vare automatiseringen kommer vi att kunna ägna oss åt det viktigaste, det vi inte kan lämna till robotar. Mänsklig kontakt och beröring. Djupa samtal och nära relationer. Bekräftelser, känslan av att tillhöra ett sammanhang och vikten av att vara betydelsefull. Det kan inte robotar ge oss. Men att vi slipper tunga, svåra arbeten med många arbetsskador, monotona arbeten, tråkiga arbeten och kan istället skapa en ny typ av värld.

conversation-timrb-55444602@N00-217448857-flcikr-ccbyncnd2Men oavsett exakt hur det kommer att bli är den stora frågan vad vi kommer att använda den extra fritiden till? Tänk dig att du arbetar totalt 15-20 timmar i veckan. Vad gör du i så fall med resten av din tid? Jag som har bott i 15 år på ett ställe dit många svenska barnfamiljer har kommit för att ta en Thaimout, en paus mitt i livet, har sett möjligheterna och svårigheterna som uppstår när vi helt plötsligt får mycket mer fritid. Möjligheterna att verkligen använda den tiden till att ha tid för sina nära och kära, att ha långa, långa samtal utan att avbrytas av att någon behöver rusa iväg. Möjligheten att få tid för reflektion och tid till att ha riktigt långtråkigt som i sig sedan kan skapa nya kreativa idéer och planer. Möjligheten till tid att hjälpa andra, finnas som stöd utan att behöva få något igen alls. Tid för kärlek och närhet. Tid att bara vara.

s1cj4m_couple-arguingSamtidigt har jag sett de som inte har klarat denna stora omställning. Där de negativa familjemönstrena bara har förstärkts då ännu mer tid finns. När man inte längre bara ses snabbt i dörren som förr då ingen behövde ta tag i konflikterna eftersom tiden aldrig fanns, kommer insikten att nu måste vi mötas och ta tag i det som vi sopat under mattan alltför länge. Men fast tiden finns kanske inte erfarenheten och vanan att lösa konflikter finns. Då hjälper det inte att det finns mer tid. Jag brukar säga att här, där många får mycket mer tid blir allt tydligt. Om man har i botten en god, stabil, fin grund så kommer den lättare fram till ytan. Om skalet där under har krakelerat kommer också det fram i ljuset. Då kan vi inte längre censurera utan allt kommer fram i tydlighet. Samma sak gäller oss själva. Vissa tappar självförtroendet när de inte GÖR något. Behovet av att vara behövd är ibland stort och när vi plötsligt tappar den kan känslan av att betyda något minska. Men många gånger är det en viktig och nödvändig process. En tid för att ifrågasätta sig själv och sina val. Det leder oftast till helt nya insikter, nya vägval, tydligare värderingar.

Yoga 14Så alltså borde mer tid göra att vi blir mer sanna. Vi hinner stanna upp och slutar fylla oss med aktiviteter, saker, allt praktiskt och hinner tänka de viktiga tankarna. De som gör att vi lär oss något om oss själva och andra. Så vill jag välja att se den kommande utvecklingen. En ny tid med nya typer av människor. Sannare, mer närvarande, mer i enlighet med sin passion och sina talanger. Mera i sig själva.

Vad tror du?

Hur har du upplevt det när du har fått mycket ledig tid? Vad händer med dig då?

Varma hälsningar
Camilla