Att leva utan saker och skulder

När jag vaknade upp i min tillvaro i Stockholm då min man gick in i väggen började jag se hur vår tillvaro verkligen såg ut. Vi hade, som alla andra vi kände, levt ett bra materiellt liv med bra jobb, hög materiell standard, byggde ett eget hus, hade bilar, båt, fina semestrar och täta restaurangbesök. Jag upplevde att vi levde ett rikt och fritt liv. Men i min uppvakning började jag se en annan sida av vårt liv. Vi hade med oss en lägenhetsskuld som vi hade lagt som topplån på huset. Jag hade min studieskuld kvar och vi hade billån. När krisen var ett faktum såg jag att vi inte hade särskilt många alternativ att förändra. Våra båda löner behövde ticka in varje månad för att det skulle gå runt. Så länge de hade gjort det var det frid och fröjd, men med min mans sjukskrivning och insikten om att både han och jag ville helt ändra på våra arbetsliv, visade det sig att vi var fast. Fast i det vi hade byggt upp och utan möjlighet att gå ner i tid och inkomst särskilt mycket. Små förändringar skulle egentligen inte ändra särskilt mycket. Efter en semesterresa till Thailand där vi levde enkelt i en bungalow med få saker, tog vi beslutet som för alltid har förändrat mitt liv. Det beslutet har skapat mina livsdeviser som idag är mina ledstjärnor. Vi sålde allt vi ägde utom fotoalbumen och vår dotters gosedjur som fick sova en stund på vinden hos farmor. Vi sålde vårt helt nybyggda hus, gjorde oss av med alla bonuskort, tog oss ur alla system. Plötsligt behövdes ingen plånbok längre. Det räckte med att ha det enda kreditkortet och lite kontanter i fickan. När vi lämnade ifrån oss nyckeln till huset och till bilen ägde vi inte heller någon nyckel. Att stå på Arlanda med tre ryggsäckar och inga andra ägodelar var en av de största kickar jag varit med om. Frihetskänslan var enorm. Vi kunde resa vart vi ville. Det var som om jag hade gått ner i vikt och blivit av med allt onödigt, allt som hade tagit så mycket tid och kraft.

De första fem åren i Thailand bodde vår familj i ett rum på 15 kvm, 4 personer. Även om vi skaffade några till saker var allt genomtänkt. Vi rensade ofta och gav bort eller sålde det vi absolut inte behövde eller älskade längre. Vi levde som indianerna förr, med bara så mycket saker att det gick att bära med sig allt på ryggen. Visst var det trångt ibland och vi fick vara duktiga på att tala om när vi behövde egen tid. Att leva så minimalistiskt gjorde att vi automatiskt började rensa i vårt inre. Vad var det som var viktiga värderingar för oss? Vilka av mina värderingar var egentligen mina egna och vilka var andras som jag bara automatiskt tagit över? Vad var de viktigaste deviserna som jag ville leva efter i mitt nya liv? Numera äger vi några saker som inte går att bära på ryggen, men de är lätta att snabbt sälja om vi skulle vilja.

 

Jag har två deviser som rör det materiella.

1) Att äga så få saker som möjligt och bara sånt som jag verkligen använder ofta eller älskar. Det innebär att vi numera bara hyr boende och bilar/motorcyklar.

2) Att leva helt skuldfri i möjligaste mån.

Dessa två deviser har gett mig fortsatt samma frihetskänsla som jag upplevde när jag en dag släppte taget om alla saker. Jag behöver inte ägna timmar längre åt att laga, köpa, flytta och rengöra saker. Genom ett minimalistiskt sätt att leva har jag skapat ett stort tidsutrymme som jag kan fylla med annat. Det jag vill och har lust till. Att bara bli sittande och prata i en intressant konversation. Att sitta och se ut över havet. Att låta mina tankar vandra. Mina saker äger mig inte längre och jag kan välja mer själv. I det tomrummet som uppstår skapas många nya idéer och tankar. Där känner jag in flödet och följer med i vart jag är på väg. Där lever jag mer medvetet.

Mina två deviser när det gäller det materiella har gett mig så mycket gott att jag verkligen vill behålla dem. Vi fick tex nyligen erbjudande om ett första-hands-kontrakt på en lägenhet i Nynäshamn. Det kändes otroligt att få chansen efter bara 6 mån i kön. Men då gjorde sig deviserna påminda. Även om det inte gällde ett ägande kändes det ändå som något som begränsade det liv jag har valt så jag tackade nej och insåg att jag borde egentligen inte ställt mig i kön. Nu hyr vi ett hus istället inför vår kommande period i Sverige.

Istället för att äga har jag sedan den dagen på Arlanda lånat många vackra platser. Varje gång jag har flyttat har jag tänkt att bättre än så här kommer jag aldrig att kunna bo, men varje gång har det blivit ännu bättre. Jag har hittat platser som jag trott bara miljonärer kan bo på, men jag har kunnat bo där, utan särskilt mycket på kontot. Det påminner mig om ordspråket: "Vi vill egentligen inte bli miljonärer. Vi vill bara leva ett liv som vi tror bara miljonärer kan leva". Jag har i många perioder levt ett sånt liv, nu efter att ha släppt taget och utan de där efterlängtade miljonerna i min ägo. Jag är rik. Rik på upplevelser. Rik på möten. Rik på tid. Rik på livet. Och jag tackar mig själv varje dag att jag den dagen tog beslutet och att jag har hållt fast vid deviserna som har skapat detta liv.

Vilka deviser har du för att kunna leva ett rikt liv?

Kramar
Camilla

Dela med dig...Share on FacebookShare on LinkedInEmail this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestShare on TumblrDigg this
2012-09-08T11:03:08+00:00 8 september, 2012|Skala av|23Kommentarer

23 Kommentarer

  1. susanne 8 september, 2012 at 11:41 - Reply

    Hej! Oj, vilken härligt fängslande berättelse som gav en del eftertanke,så tack för det! 🙂 Och Grattis till ditt rika å spännande liv!
    Mvh Susanne

  2. Marie 8 september, 2012 at 12:45 - Reply

    Mycket inspirerande.. 🙂 läser alltid dina texter med stort intresse.
    /Marie

  3. Camilla Åström 8 september, 2012 at 14:03 - Reply

    Du är så otroligt inspirerande! Det är så otroligt spännade och läser om dina erfarenheter och ditt liv.

    Kramar<Camilla

  4. IwanK 8 september, 2012 at 14:17 - Reply

    I love it och tänker låna dina deviser. Efter några skilsmässor och separationer äger jag lite och har desto mer av skulder. Första målet blir att bli så skuldfri som möjligt. Tack för inspirationen Camilla.
    Med kärlek
    //IwanK

  5. GunillaAXELSSON 10 september, 2012 at 10:47 - Reply

    Alltid lika spännande o inspirerande att följa din livsresa. Att förändra sitt liv o lämna tryggheten o bekvämligheten som vi ofta har i form av materiella ting är inte enkel. Ibland blir man bara tvungen pga ekonomisk eller mental kris. Tufft just då när man lämnar sin trygghetszon o får förlita sig på att allt ska ordna sig. Det viktigaste tror jag för mig personligheten har varit attityden.Göra sitt bästa under de omständigheter som råder. Och när man en dag kommer till insikt att det man har gått igenom inebär att man har en styrka o att det materiella betyder i stort sett ingenting, utan det du har satt ord på. Möten människor emellan, se storheten i naturen, se hinder som utmaningar vi har något att lära. Men det är enklare att leva så när man befinner sig i en miljö som inte stressar. Men miljön påverkar så otroligt mycket. Jag kan leva hur enkelt som helst under lång tid i Grekland men så fort jag kommer hem behöver man helt plötsligt så mycket. Det är lätt att bli påverkad av influenser runt omkring, tänker mycket på våra ungdomar som måste vara så oerhört starka för att stå emot trycket o kämpa emot hysteriska ideal. Men faktum är att frustation, ångest o missnöjje förekommer i högre grad i de matriellt välutvecklade länderna.Moder Theresas ord. Jag anser att en människa som är fäst vid rikedomar, som lever med bekymmer för rikedomar egentligen är mycket fattig. Om hon använder sina pengar för att tjäna andra då är hon RIK Mycket RIK. tack för inspitationen Camilla Kram Gunilla

    • Camilla Lebert Hirvi 10 september, 2012 at 11:33 - Reply

      Hej Gunilla!
      Ja efter att ha gått igenom svåra tider blir man så småningom starkare. Du har så rätt i hur svårt det är att stå emot grupptrycket både som ungdom men även som vuxen i Sverige där många runt omkring lever med mycket hög materiell standard eller önskan om en sådan. mJag vet själv hur lätt jag har att hamna där. I en enklare och varm miljö är det så mycket lättare att leva ett mer avskalat liv. Det är sant. Vi kanske ska mynta flera rik-ord: Tidsrik finns redan vet jag, men vad sägs om Relations-rik, Livs-rik, lyck-rik 🙂 ?
      Kramar
      Camilla

  6. Marika Larsson 10 september, 2012 at 19:31 - Reply

    Hej, Camilla!
    Jag förstår precis vad du menar och jag håller med om att ”sakerna äger mig inte längre”. Det är inspirerande att läsa om hur man kan få och uppnå det man vill.
    Kram Marika

  7. Malin Borgström 11 september, 2012 at 12:02 - Reply

    Hej Camilla!
    Det ligger mycket i det du skriver. Förändringar är ofta tuffa men leder för det mesta på sikt till att man växer i livet på olika sätt. I mitt liv har varit många förändringar, jag har många gånger lämnat allt jag har & äger för att söka något nytt, många gånger med bara ryggsäcken med mig (både den fysiska och den psykiska:)och inte alltid frivilligt. Men alla gånger har det lett till att jag växt på ett eller annat sätt.

    Många i Sverige längtar bort, till det där andra som är bättre, där det alltid är lite varmare och lite bättre, där solen alltid lyser lite mer. Det jag har kommit fram till genom mina förändringar och omstarter är att ovasett var jag befinner mig är jag ändå samma människa. Man kommer till en punkt där man inser att resan fortsätter inombords. Det spelar inte så stor roll var man befinner sig fysiskt, förändringarna sker innombords. Jag ger mig själv de förutsättningar jag vill ha i mitt liv där jag befinner mig.

    Visst är det befriande att göra sig av med barlast! Härlig känsla första dagen på ett nytt ställe att upptäcka, där man kan vara den man väljer att vara, göra det man väljer att göra, gå precis dit man själv har lust. Men de förutfattade meningarna om mig själv är de jag valt att ta till mig, de förutsättningarna för hur jag lever mitt liv är de jag valt att leva utefter.

    Det jag föröker säga är att man kan skapa livsutymme även hemma, man får fråga sig vad man prioriterar och göra sina val därefter.

    Jag känner mig, liksom du, prioriterad, och är medveten om att alla inte har samma möjlighet att göra prioriteringar och val. Men i viss mån kan alla göra små förändringar som ibland kan göra stor skillnad.

    Malin

    • Camilla Lebert Hirvi 11 september, 2012 at 12:16 - Reply

      Hej Malin!
      Jag håller helt med dig. Vi kan inte fly från oss själva och tro att bara vi flyttar någon annanstans blir det bättre och jag blir av med min ryggsäck. Men för mig har miljöombytena gett mig en kick att börja jobba med mitt inre. Då jag skalat av allt brus och fått mer tid över har jag kommit ikapp mig själv och kunnat också inspireras av miljön och befolkningen omkring mig. Då har jag kunnat syna mina egna värderingar, mina val och funnit vad meningen med olika händelser har varit. Så att leva minimalistiskt för mig är att leva nära mig själv. Utan allt runtomkring som tar tid och kraft. Då behöver jag se mig själv i ögonen, mina nära och kära i ögonen och jobba för att hitta mitt bästa jag. Och för mig har det lyckats! Men självklart kan man göra en sådan resa precis där man är också. För mig kändes det svårt där jag var för 12 år sen, ja rent av omöjligt, så mitt val blev ett mer radikalt byte av miljö och livsstil. Men jag har pratat med många som har förändrat en liten sak i taget och nått sina mål och drömmar tack vare det. Så visst går det!
      Varma hälsningar
      Camilla

      • Malin Borgström 11 september, 2012 at 16:42 - Reply

        Hej Camilla!
        Absolut kan ett miljöombyte ge perspekiv. Hur ska man kunna få det när man springer mitt inne i sitt alldeles eget lilla ekorrhjul?

        Det viktiga är ju att man skapar sig utrymme att, som du säger, skala bort allt brus och landa i sig själv.

        Du uträttar storverk som inpirerar andra att fånga sina drömmar och leva ett sannare liv. Det är en härlig mission du har hittat.

        Malin

  8. Emma Kakan Saltin 11 september, 2012 at 12:13 - Reply

    Some people are so poor, all they have is money.. <3 All lycka till er!

  9. Filippa 11 september, 2012 at 16:38 - Reply

    Precis så här har jag tänkt, många, många år tillbaka.
    Känner en frihet, att inte äga så mycket !!!
    Tack Camilla

  10. Margaretha Grönqvist 14 september, 2012 at 09:15 - Reply

    Mmm, så skönt att vila i stunden när jag läser din story. Ibland tycker jag att den där frihetsrikedomen glimtar till och det blir lättare att andas bara genom små vardagsting. T ex när jag efter en längre tid äntligen tar hand om mitt alldeles egna hem. Litet och slitet men mitt, soporna utburna, pappersinsamlingen fixad, vissna blommor utrensade, 5 klädesplagg till insamling, papper sorterade (en hel mängd slängda. Då infinner sig en smygande känsla av att det plötsligt blev lite lättar att vara.

  11. Anna 1 oktober, 2012 at 13:18 - Reply

    Inspirerande läsning!
    Får mig genast att tänka på vilka saker jag helst vill behålla och de är rätt få! Lycka finns inombords:-)

  12. Alexander Supertramp 11 oktober, 2012 at 23:32 - Reply

    Freedom is just another word for having nothing left to loose. Kanske dags att se om filmen ”Into the wild”…

    /Alexander Supertramp

  13. Linda 29 maj, 2015 at 08:59 - Reply

    Helt fantastisk text!! Sååå himla inspirerande. Vill göra likadant. NU. Äntligen få vara fri. Inte ha något att släpa på. *LYCKA*

    • Camilla Lebert Hirvi 29 maj, 2015 at 09:13 - Reply

      Vad roligt Linda! Då blir vi ännu en fri mer minimalistisk människa, avskalad och ren 🙂 Lycka till!

Lämna en Kommentar

GRATIS
MEJLSERIE
Få mejlserien
5 sätt att designa ett liv
med mer frihet
Din information kommer inte att delas med någon tredje part.
FÅ GRATIS mailserie
5 sätt att designa ett
liv med mer frihet!