Ensamhetens gissel

Woman_alone_PicRex_334342134[1]De senaste dagarna har många av de jag coachat berättat om ensamhetens gissel. Det har varit både ensamstående föräldrar, de som lever i en familj och är gifta och de som lever ensamma. Några av dem har levt utomlands under perioder och upplevt ensamhet antingen där de bott eller när de har återvänt till Sverige. Vissa är i en förändringsprocess och då upptäckt att de vänner och partner de har, inte alls delar deras nya syn på livet och världen. De känner ensamheten trots att de har människor omkring sig.

Det gemensamma är att de stock-footage-alone-man-standing-at-the-beach-and-looking-at-sea[1]inte har någon att prata med på djupet om det som är allra viktigast för dem. Ingen som har tid att lyssna. Ingen som har förmågan att lyssna. Eller så känner de inte tillit till någon att berätta sina innersta drömmar och tankar för. Några har upptäckt att deras närmaste visar sig ha helt andra fokus än vad de själva har. Kanske har de upptäckt att vännerna har för stort fokus på alkohol och fest och de själva vill leva mer hälsosamt. Kanske deras familj verkar vilja stanna i det förutsägbara bofasta livet medan de själva alltmer längtar efter att leva utomlands utan att veta vad som väntar nästa dag. Kanske de har provat att berätta om sina nya tankar men andra viftar bort det eller slår ner på att det inte går. Så de tystnar. Sitter själva med sina tankar och undrar om det är dom det är fel på.

maxresdefaultDet gemensamma är en längtan efter gemenskap med likasinnade. Många pratar om en dröm att finnas i ett sammanhang där vi kan känna trygghet att kunna vara som vi är. Att vi kan prata om saker som är viktigt och våga visa alla våra sidor. Även de som är mindre attraktiva. De sidor vi själva ibland skäms för och döljer. Att våga visa dem och bli accepterade ändå. När vi kan få känna den tilliten och tryggheten med andra människor händer fantastiska saker. Just den gemenskapen brukar vi skapa på våra Livsdesign retreats. Där öppnar sig människor. Där delar vi viktiga frågor, hinder och drömmar. Även på våra andra resor uppstår det mötet mellan människor.

CamillaLebert2015-7505 kopiaJag vill nu också bidra på andra sätt i att skapa de mötesplatserna mellan människor. Både på nätet och i verkligheten. Möten där vi verkligen möts på riktigt. Så ingen behöver känna sig ensam och utanför. Där alla kan känna sig OK precis som de är och var de är i livet just nu. Så håll utkik efter nya typer av nätverk.

Berätta gärna här i kommentarerna vad det är för grupp av människor du längtar efter. Vad skulle du behöva mest för människor runt dig för att du skulle kunna blomma ut fullt ut i din fulla potential? Vill du ha dem på nätet och på vilket sätt i så fall? Hur vill du ha dem i fysiska möten? Låt oss hitta nya forum, nya sätt att mötas på djupet!

Varma hälsningar
Camilla

2016-02-28T06:10:45+00:0028 februari, 2016|Designa|42 Comments

42 Comments

  1. Linnea 28 februari, 2016 at 07:01 - Reply

    Jag längtar efter den dagliga IRL-kontakten man har i skolan eller på en arbetsplats. Möten behöver inte bokas in eller planeras utan det finns ett sammanhang. Med en grupp människor som känns som min ”tribe”. Att inspireras av. Att leva fritt med, fast tillsammans. Det är lite av en paradox men jag tror och hoppas att det går ändå.

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 09:09 - Reply

      Precis. Det är en riktig ”tribe”. Jag tänker att det kan gå att skapa något liknande fast på ett nytt sätt på nätet också.

  2. Ola Forsberg 28 februari, 2016 at 07:18 - Reply

    Spännande och bra initiativ!

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 09:08 - Reply

      🙂

  3. Ingela 28 februari, 2016 at 07:50 - Reply

    Ja det låter toppen. Just att ha människor runt sig, både i riktiga livet som på nätet som är stödjande i fjärilsproccesser och där man tillåts vara där man är, på väg mot något nytt som ibland skrämmer en. Och som också kan orsaka sorg över det som varit eller aldrig blev. Det skulle jag tycka vore härligt.

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 09:08 - Reply

      Ja, det behövs och jag funderar nu på vilka sätt som kan vara bäst och hur jag kan bidra med det 🙂

  4. Martin 28 februari, 2016 at 09:01 - Reply

    Jag har haft samma tankar som dig och jobbat mycket med kollektiv genom livet.

    Det är ju inte riktigt så enkelt att man bara kan sätta ihop en grupp med människor och att allt funkar. Det måste finnas gemensamma intressen eller mål och liknande värderingar. Ofta har personer med liknande intressen också gemensamma värderingar.

    För att inte bli ensam och för att kunna ha givande sociala kontakter behövs innehåll i livet, känslorna leder till rätt innehåll för. När man hittat det så kan man börja leta efter likasinnade, då blir det ofta bra och varaktiga kontakter.

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 09:07 - Reply

      Tack för fina tankar kring detta Martin 🙂

  5. Fredrik 28 februari, 2016 at 09:11 - Reply

    Jag längtar efter att starta upp eget med ett team coacher som kan stödja, inspirera och förverkliga drömmar tillsammans i en vacker, skön miljö där alla får bli sedda och komma till uttryck! Sol o glädje! Fredrik

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 09:20 - Reply

      Härligt Fredrik! Gör det 🙂 Du behövs!

    • Charlotte Sultan 28 februari, 2016 at 09:25 - Reply

      Vilken bra idé! Gillar också Fredriks förslag med team av olika slags coacher som kan träffas irl och stötta och ge varandra kraft.

    • Karin 28 februari, 2016 at 09:48 - Reply

      Hej! Jag har en vacker, skön miljö som jag tänker använda till just att hjälpa människor att utvecklas och må bra:)Har precis startat upp prova på helger och filar på upplägget. Hör av dig vid intresse! Söker samarbetspartners och saknar också att finnas i ett eget sammanhang. Intressant?
      Västkustbo

      • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 09:59 - Reply

        Härligt Karin! Vilket bra initiativ 🙂

      • Helen 28 februari, 2016 at 10:15 - Reply

        Hej, det låter spännande
        Var på västkusten håller du till?

      • Pia 28 februari, 2016 at 14:40 - Reply

        Det låter intressant. Jag är också västkustbo med ett ben på väg söderut…

      • Susanne 9 juni, 2016 at 21:32 - Reply

        jag är nyfiken på samarbete
        Susanne

    • Helen 28 februari, 2016 at 10:17 - Reply

      Är själv coach och skulle gärna hitta ett forum där vi jobbar tillsammans

  6. Helen 28 februari, 2016 at 10:15 - Reply

    Väldigt fint initiativ
    Känner mig ofta ensam i min önskan att leva delvis utomlands, känns som många tycker man är lite ”konstig”
    En mötesplats där vi hjälper, stöttar o ”bara” pratar förutsättningslöst vore himla fint. Både IRL o via nätet.

  7. Filippa 28 februari, 2016 at 10:39 - Reply

    Jag längtar efter min ”Tribe”. Här i Sverige/Stockholm och i Portugal/Lissabon. Jag verkar inte hitta dem, hur mycket jag än söker. Nu finns ett tillfälle att köpa in mig i ett Boende-Kollektiv, här i Stockholms-området, och jag har inga pengar…..Suck ! Får inget lån av banke, eftersom jag är Nomad…Att bara få ” VARA”, utan massa jävla krav, precis överallt!!

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 11:10 - Reply

      Den längtan delar du med många! Det är dags nu för oss att skapa det tillsammans 🙂

  8. Cinna 28 februari, 2016 at 11:40 - Reply

    För min egen del är planen att placera in mig själv i miljöer där jag mår bra och där hitta kontakter att socialisera mig med. Det jag brottas med är min vana att välja vänner utefter att de har passat in i ett liv som jag vill välja bort vissa delar av. Så jag börjar med att lära känna mig själv på nytt.

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 13:17 - Reply

      Inifrån och ut. Lär känna ditt nya jag och sen kommer tydligheten med vilka relationer du behöver. Varma hälsningar Camilla

  9. Helena 28 februari, 2016 at 13:25 - Reply

    Vilken fin idé.Jag känner så väl igen mig i det du beskriver ovan. Jag känner mig jätte ensam just nu. Frustrerad och förvirrad. Håller på att dra igång mitt eget inom yoga och personlig utveckling men har ingen att bolla mina idéer med. Skulle vilja leva nomadliv men hur? Vill gärna ingå i ett sammanhang IRL men även på nätet.

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 13:34 - Reply

      Under våren kommer jag att skapa former för detta Helena. Jättebra att höra arr behovet finns. Frågan är då också inom vilka områden behövs denna gemenskap? Du pratat tex om nya verksamheter och byte av livsstil. Vilka andra områden skulle ni andra önska nätverket fanns till för?

  10. Pernilla 28 februari, 2016 at 14:01 - Reply

    Fantastiskt! Exakt min längtan också. Har försökt i många år att hitta en ”vettig” umgängesform när man kan samtala på riktigt om viktiga och intressanta frågor, men har upplevt det svårt att förverkliga trots ett flertal initiativ. Stödjer fullhjärtat detta och hjälpa också gärna till.
    / Pernilla

    • Camilla Lebert Hirvi 28 februari, 2016 at 15:13 - Reply

      Härligt Pernilla! Ja vi är många som vill detta. Jag tror verkligen på att vi tillsammans kan skapa detta. Låt mig klura ut en ram och form. Sen hjälps vi alla åt att fylla den så vi kan få sanna, ärliga, viktiga samtal och möten till stånd.

  11. Caroline 28 februari, 2016 at 23:09 - Reply

    Håller med
    Gemenslap IRL kontinuerligt med andra ”process människor”
    Detta ger styrka o tillförsikt.
    Hur ? hinna orka med ?
    Plan B ?
    dvs alernativ till dagliga möten IRL
    Skype Video möten
    Anymeeting.com ( video möten)
    Nej säger många jag pratat med inga video möten!! Det ska vara IRL möten !!
    ( Har förmodligen pratat med för mig felpersoner o sedan ”gett upp” )
    När personer sagt nej Har jag tänkt Det är valfritt o ok,
    men för min del har jag inte ork ( hälsan) eller tid att ha dagliga IRL möten.
    Då blir det inga dagliga möten för mig som det ser ut just nu i mitt liv.
    Kontinuitet är viktigt för mig i förändrings processer . Eller ? Jag är öppen för ”nya lösningar” 🙂
    Camilla ”tror på dig”

    • Camilla Lebert Hirvi 29 februari, 2016 at 01:32 - Reply

      Precis Caroline! Tror på att det behövs val mellan både IRL och på nätet. För en del passar det ena, för andra det andra. Det viktiga är att hitta något som alla har tid med/prioriterar. Funderar vidare! 🙂

  12. Angelica 29 februari, 2016 at 02:34 - Reply

    Jag har startat upp ett företag som trädgårdsdesigner och kursverksamhet på distans och vill jobba delvis som nomad, vinternomad. Jag saknar andra småbarnsföräldrar, framförallt på resan. Skulle vilja ha ett forum där man hittat varandra på nätet och sedan åker tillsammans någonstans och kan hjälpas åt dels med att ta hand om barnen så man kan jobba, dels så att barnen får lekkamrater. Kanske kan man då åka till olika ställen fast med återkommande människor varje vinter, om man trivs ihop.

    • Camilla Lebert Hirvi 29 februari, 2016 at 03:00 - Reply

      Hej Angelica! En mycket bra tanke och dels finns ju sådana ställen ex här på Koh Lanta. Hit reser många ensamstående, ofta mammor, med sina barn och svenska skolan och förskolan blir knutpunkten där folk lär känna varandra. Så hit är det enkelt att komma själv med barn. Men jag tror också på andra typer av communities och som du säger kan gruppen flytta runt. Det var så vi levde som nomader förut. Gruppen flyttade dit där villebrådet fanns. Nu kan vi hellre välja underbara sköna platser att bo på 🙂

  13. Angelica 29 februari, 2016 at 02:48 - Reply

    Hållbar trädgårdsdesign, vinternomad och livsfilosof. Jag drömmer också om ett ställe IRL på flera ställen i världen, ett nomad all inclusive. Hade jag haft tid hade jag gladeligen startat upp sådan verksamhet själv. Tror också steg ett är att det är tydligt vilka slags värderingar som finns i ett community där det möjligtvis inte räcker med att vara nomad. Stället i sig kan räcka som att skicka ut signaler, var det ligger, hur det ligger, enkelt, lyxigt? Tror det räcker initialt som bindande att vara nomad/resenär men för långvarig relation krävs mer. Tänk en underbar miljö, all setup med internet o kontot med arbetskollegor är fixat, det finns hjälp med tvätt, restaurang men även möjlighet att ta hand om sig själv. Det finns personer med och utan barn som i ett vanligt samhälle. Aktiviteter. Enkelt, prisvärt. Man kan resa runt på olika nomad camps i världen med samma koncept. Kanske finns det också olika inriktningar, tex technical, social, artist… Inte bara för svenskar utan internationellt. Själv skulle jah gärna se ställena som ekologiskt hållbara, att det finns ekologisk mat t.ex. Att det inte besprutas med okända mystiska gifter runt omkring en osv. Att det finns möjlighet till interaktion med lokalbefolkningen. Kanske kan de dra nytta av de resurser som kommer med nomaderna och vi av dem?

    • Camilla Lebert Hirvi 29 februari, 2016 at 03:02 - Reply

      Härligt Angelica! Exakt det tänker jag mig också 🙂 Som sagt en grund till detta har jag skapat på Koh Lanta tack vare skolan men då är det ofta bara svenskar eller skandinaver och bara barnfamiljer. Idealet är en community med alla åldrar och nationaliteter. Världsmedborgares communities behövs!

      • Angelica 29 februari, 2016 at 08:07 - Reply

        Precis? Världen är underbar och det bästa tycker jag är att träffa folk från olika håll och kanter med olika bakgrund men att inse att vi ändå är lika.

  14. Tommy Andersson 29 februari, 2016 at 08:29 - Reply

    Klimatflykting

    Jag instämmer i vad flera här ovan skrivit. Om att skapa nätverk, grupper, IRL sammankomster mellan likasinnade.

    Min önskevariant ser ut som följande.
    En plats där jag kan möta, umgås och samarbeta med likasinnade, under några veckor eller månader på vinterhalvåret. Någonstans där minusgrader är okänt ;). Det skulle helst vara max fyra timmar från Sverige (sorry brorsan, Thailand är för långt bort ;)). Jag behöver möjligheten att kunna flyga till Sverige på projektmöten och annat. Ungefär samma tidszon är också viktigt.
    Jag tänker mig medelhavet, kanske Malta eller östra medelhavet, vad vet jag.
    Funktionerna som skall finnas är: Wifi (stabilt), enkelt boende, med möjlighet till ett privatliv. Någorlunda urban omgivning, så att restauranger och färdmedel funkar. Boendet bör ju också vara så pass ok att det inte blir svinkallt inomhus på vintern (har en del erfarenhet av att frysa inomhus i Medelhavsområdet).

    En viktig sak är ju också att det är attraktivt prismässigt.

    Aktiviteter är inte det viktiga för mig, men gillar att Yoga och vandra.

    • Camilla Lebert Hirvi 29 februari, 2016 at 09:23 - Reply

      Tack Tommy för ditt svar! Toppenbra med en konkret och tydlig målbild med en tydlig kravspec 🙂 Jag jobbar vidare med olika idéer och ser vad jag kan bidra med för ramar och möjligheter till dels vad vi kan skapa på nätet och också IRL.

  15. Marina Hildegard 8 mars, 2016 at 17:32 - Reply

    Hej Camilla, låter som en underbar idé och mycket aktuellt! Jag har själv länge funderat över något liknande ett virtuellt forum med likasinnade.Finns en djup saknad i solarplexus =). Det ena kan leda till det andra, virtuellt kan leda till IRL grupper o möten världen runt. En världskedja för anonyma själar =). Har också mött saknaden och ensamheten hos mina klienter och hos mina ungdomsgrupper. Vi lever i Norden utan andliga ledare och andliga forum!Fly with me….. Havsörnen från Finland

  16. Lene 16 mars, 2016 at 16:04 - Reply

    Min egen erfarenhet är att ex skypemöten kan vara lika intima och ha samma närvaro som ett IRL möte, jag tror det beror på de personer som mötes. När det är sagt kan jag själv sakna de små spontana möten där man hänger ut tillsammans i kortare eller längre tid,bara vara tillsammans, dela en vårstund eksempelvis eller utforska livstemaer. Har inte riktigt fått till det efter jag är flyttat till Sverige och känner igen mig i det andra också beskriver; Att sakna en tribe. Vår (min man och jag)tribe är spred på flera olika länder och jag tror att det att vi ingen barn har påvirker att det känns svårt ibland, för det första har vi ‘mera’ tid och för det andra träffas många genom deras barn.
    Väldigt gott att läsa andras funderinger och känne igen mig i saker som betyder något för mig. tack att du tar up det Camilla.

  17. Karin Leuchovius 22 mars, 2016 at 15:38 - Reply

    Bodde tre månader på Koh Lanta med mina två döttrar. Nu är yngsta dottern snart utflugen och jag har drömmar om att vara mer i solen och värmen som ger mig mycket mer energi och välmående.
    Jag är trädgårdsmästare, trädgårdsdesigner och har varit mycket på Kreta. Jag skulle vilja bo där ca sex månader om året, men som ensamstående tror jag att jag skulle känna mig ensam. Drömmer om att vara i ett sammanhang där (eller eventuellt på annan plats i Sydeuropa med vacker natur). Jag vill träffa människor i IRL där man bor enkelt, men på vacker plats, där man odlar maten, lagar maten, gärna i vedeldad ugn enligt gamla traditioner, har möjlighet att vara kreativ tex kunna göra keramik, måla, sång, dans mm. Göra gemensamma vandringar. Kanske ha rum för uthyrning som en del av inkomsten. Önskar att detta kunde bli verklighet.

  18. Karin Leuchovius 22 mars, 2016 at 21:09 - Reply

    Jag är också Västkustbo och skulle skulle gärna hitta andra att samarbeta med söderut men kanske också här på Västkusten.

  19. anki 29 mars, 2016 at 07:46 - Reply

    Så utmattad och trött av de sociala stängda former Vi lever i. Ingen familj el partner el massa pengar då rätt oviktig i världen. Ingen Som kramar och tröstar. Vill få tillbaka tilliten och gemenskap med människor utan spel och floskler och flum. Vi är flock människor. Vill oxå bo runt Medelhavet typ Alicante men behöver ha en inkomstkälla/jobb med känns lite besvärligt att förverkliga det.
    Vill inte känna mig utfryst och ensam längre. Och så gärna i solen och bland apelsin mandel och olivträd.

  20. Pernilla 5 april, 2016 at 15:42 - Reply

    Här kanske det kan finnas något att hämta tankar o inspiration från…?

    Ensamhet — som tillgång och börda
    http://www.sv.se/avdelningar/sv-stockholm/kurser/vad-ar-ensamhet-hur-kan-vi-bryta-kanslan-av-ensamhet-328490/

  21. Anna 14 juni, 2016 at 14:27 - Reply

    Jag känner den där ensamheten i många sammanhang. Min längtan handlar om vänskap där den/de andra människan/människorna är genuint intresserad av mig som person. En ärlig relation som blandas i ett lyssnande, pratande i dialog och monolog. Utan tävlan. Med kärlek till människan som utgångspunkt åt alla håll, både till och från mig.
    Det är en djup och innerlig längtan hos mig.
    Tack för frågan!

Leave A Comment

GRATIS
MEJLSERIE
Få mejlserien
5 sätt att designa ett liv
med mer frihet
Din information kommer inte att delas med någon tredje part.
FÅ GRATIS mailserie
5 sätt att designa ett
liv med mer frihet!